Läste Annika Wallenskogs artikel i Dagens samhälle den 16 maj, om att kommuner och regioner måste ställas om och arbeta på nya sätt, bland annat med hjälp av digital teknik. .
Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade den 13 maj Ekonomirapporten som belyser kommuner och regioners ekonomiska situation. Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018, vilket ställer ännu större krav på att de ställer om och anammar nya sätt att arbeta, för att klara sin ekonomi.
Att bevilja insatser i hemtjänsten innebär ett beslut från en biståndshandläggare som ska följa Socialtjänstlagen (SoL). I SoL kapitel 4, 1 § står tydligt att om behoven kan bli tillgodosedda på annat sätt så beviljas inte insatsen (biståndet) av socialnämnden. (biståndshandläggaren)
Jag är då förvånad att biståndshandläggare beviljar dammsugning och inköp! Det är insatser som redan idag kan tillgodoses på annat sätt.
Om vi då tar inköp skulle hemtjänstens medarbetare istället för att gå och handla, stödja brukaren med att beställa sina varorna via nätet så att de får dem hemkörda.
Dammsugning kan också ske på annat sätt - genom inköp av en robotdammsugare. Några kommer att behöva få stöd att tömma dammbehållaren och damma övriga ytor någon gång per år. Är golven städade dagligen, blir det ju också mindre dammigt på andra ställen. En del kommer ansöka om ett ekonomiskt bistånd för att kunna införskaffa sig sin robotdammsugare, och kanske hemtjänstens medarbetare behöver utbildning i hanteringen av robotdammsugaren.
Hur kommer det sig att det inte redan är så? Kan det bero på att politiska nämnder inte vågar låta biståndshandläggare ge avslag och få ärendet prövat hos tingsrätten?
Att använda den digitala tekniken som redan finns tillgänglig skulle frigöra tid till det som inte kan ersättas - det mänskliga mötet!