Boende eller medicinsk vårdinrättning?

Boende eller medicinsk vårdinrättning?

En nyttig påminnelse om att pandemin inte är över, tycker Anna Tenje och behåller det munskydd hon fick när hon besökte äldreboendet , även när hon testar utegymmet utanför. Förhoppningsvis inte för att visa att detta är en medicinsk institution, hon befinner sig ju faktiskt på ett ställe där människor bor. Bilden och artikeln är publicerad i Dagens Samhälle 1 mars 2023

I sin nya roll lovar Anna Tenje att slåss för det kommunala perspektivet. Enligt  Tidöavtalet ska det på nytt utredas om läkare ska få anställas i den kommunala hälso- och sjukvården. I Stockholms stad har detta redan testats och tidigare läkarstrategen, Johan Herlin Ejderhed, rekommenderar inte att kommuner anställer egna läkare. I stället slår han ett slag för 21 regionala äldrevårdsöverläkare i Dagens medicin den 10 januari 2023.

Något att ta fasta på och fortsättningsvis inte göra vår äldreomsorg till sjukhusvård, utan ett särskilt boende där undersköterskan, biståndshandläggaren, distriktssköterskan, fysioterapeuten och arbetsterapeuten finns i det multiprofessionella teamet som stödjer den enskilde i sin egen vård. Ett fantastiskt exempel på Nära vård enligt bild 2.

Till det kommer samverkan med den regionala vården med bland annat läkare, som istället för att patienten kommer till vårdcentralen kommer läkaren till patienten, även det Nära vård. Tyvärr har det inte varit så att det är patientens behov av läkare som avgjort, utan ett förlegat samverkansavtal som utgår från timmar per särskilt boende. Här kvarstår fenomenet fokus på organisation istället för på person och relation, se bild 1.

Vi glömmer bort att vi gjort en fantastisk omställning från dåtidens sjukhem där min farfar och morfar fick sin vård och behandling till dagens äldreboende. En resa från passiva patienter till proaktivt och hälsofrämjande omhändertagande, se bild 3. Fortfarande finns och kommer alltid finnas förbättringsområden och låt oss ha vårt fokus på det och stödja det systematiska kvalitetsarbetet med statsbidragen. Låt oss också lära av varandra, istället för att om och om igen uppfinna hjulet och inte använda skattekronan bara en gång.

Nu handlar det om ta tillbaka statusen och bilden av den kommunala vården, som i mångt och mycket har kommit längre än den regionala när det gäller personcentrerad nära vård. Det gör vi inte genom att i media skalla ut att inget fungerar, vem vill söka sig till en sådant yrke?

På våra äldreboenden har undersköterskor, med ansvaret  Omsorgskontakt upprättat, med stöd av övriga i det multiprofessionella teamet en genomförandeplan. Det arbetssättet gör att fokuset går från passiva mottagare till aktiva medskapare (bild 4)  

Jag har aldrig förstått att det ofta politiskt framhålls att den regionala hierarkin är eftersträvansvärd. Där finns ofta inte ansvar och befogenheter lika nära den enskilde/patienten som i den kommunala och privata vården. Där har första linjens chefer både befogenhet och mandat att agera. Därför är det mycket viktigt att inte framhålla den regionala befälsordningen som något eftersträvansvärt. Att inte få passera någon med högre grad och att det är profession som ger chefsjobb, inte kompetens, gynnar inte attraktiviteten och karriärmöjligheterna i branschen.

Anna beskriver också den problematik som inte bara råder inom äldreomsorgen, utan inom flera områden på arbetsmarknaden. Bristen på yrkesutbildade medarbetare! Här behöver vi bredda kunskapen om studie- och vägledning, så vi tar bort den felaktiga uppfattningen att yrkesgymnasium inte kan leda till högskolestudier. Här är studievägledare en viktig funktion, vilket idag lyser med sin frånvaro i våra skolor. Det måste starta tidigt att informera och handleda våra barn och ungdomar samt deras målsmän, så att fler gör bra val och att de inte hoppar av gymnasiet.

Anna Tenje tar upp i intervjun att ett språkkrav nu ska utredas. Jag noterar positivt att hon också poängterar att språkkrav inte får formuleras eller användas så att det blir en käpp i hjulet för kompetensförsörjningen. Forskning och erfarenhet visar tydligt att vi lär oss mest genom att göra – hela 70%. Därefter kommer handledning med 20 % och slutligen studierna på 10%. Då får det verkligen inte göras svårt att få lära sig språket i görandet. Möjliggör det istället ekonomiskt – att handledning ska premieras och ersättas och inte ske inom ordinarie bemanning.

Att statsbidrag Äldreomsorgslyftet, som Anna uttrycker det, inte gett tillräckligt bra utväxling, beror ju på byråkrati och kortsiktighet. Jag välkomnar den analys av hur det har använts som Anna Tenje säger ska göras. Detta så att rätt anledning varför kommuner inte kunnat använda medlen fullt ut som kommer allmänhetens till kännedom. Jag hoppas också att omställningsbidraget ökas så att fler kan ändra yrkesval senare i yrkeslivet.

 

Två olika vinklar på samma problem

Två olika vinklar på samma problem

I dagens Unt.se kan vi läsa om två vinklar på Region Uppsala problem. Det som läkaren tar upp beskriver är ett problem som är likvärdigt för samtliga kompetenser inom verksamheterna - det administrativa berget ökar på bekostnad av produktionen.

Det behövs rensas och tas bort sådant som inte gagnar patienten, så att alla kan verka på ”spetsen” av sin kompetens. Och som en klok läkare uttrycket det i Dagens Medicin vid ett tillfälle- vi har aldrig haft så många händer i vården, men de är på tangenterna i stället för på patienterna!

Jag ser så många exempel på insatser som kommer uppifrån och ned, från samverkansforum som skapats för att samordna och underlätta, men istället oftast komplicerar tillvaron och dränerar på professionella medarbetare som ”vänder” papper.

 

Många personaltimmar blir det

Många personaltimmar blir det

Ups! Hur många av er har tagit del av enkäten - Återrapportering av kommunernas arbete inom ramen för god och nära vård 2022” ?

Var det någon mer än jag som tänkte - Ups - hur många persontimmar har det tagit för att knåpa ihop alla dessa frågor som ligger på en nivå som ger den som ska svara en känsla av - kan jag inget?

Hen behöver koppla in i sin tur en massa kollegor och så går det åt ännu mer personaltimmar.

 

Ups - tänkte ni inte på det?

Och slutligen ska alla dessa svar, sammanställas i en rapport och ännu mer personaltimmar går åt. 

Så summan av kardemumman- MÅNGA personaltimmar av professionella yrkeskunniga personer har inte används till den personcentrerade vården utan personaltimmar har slösats bort från den hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande goda och nära vården! Till förmån för vad? En kommande hyllvärmare?

Måtidsprojekt uppmärksammas i P4 Stockholm

Måtidsprojekt uppmärksammas i P4 Stockholm

Vilken häftigt projekt Maria och jag har gjort tillsammans för Sigtuna kommun – ett projekt från ax till limpa som det så passande brukar heta, och som uppmärksammades i P4 Stockholm den 14/12 2022.

Som projektansvarig och projektledare är det både glädjande och sorgsamt när det är dags att gå från projekt till konceptet Nära Måltid. Vi hoppas fler kommuner och privata SÄBO tar efter för ju mer kunskap personalen får desto bättre blir det för våra årsrika.

Om alla medarbetare även de som tillagar maten, får samma kunskapsgrund samt rutiner som är lätta att följa blir det lätt att servera rätt rätt. Det skapar också ett bättre samarbete mellan alla professioner.

Vill du komma i kontakt med min partner Maria, når du henna via Mat & Kommunikation AB

 

 

Hallå Äldreomsorgen 

Hallå Äldreomsorgen 

Ett tips på en omställning som gör att alla växer, chefer, medarbetare och framförallt de boende, är det projekt jag varit projektansvarig för i Sigtuna kommun. Här har kommunen satsat på att, genom kunskap till alla som är involverade i de äldres måltider, ge kunskap som direkt omsätts i det dagliga arbetet samt se över rutiner. Det är viktigt att alla involveras och inspireras - då sker en omställning som består.

Satsa på kunskapslyftet från Ätup och anlita en projektledare - varför inte Maria Nygårds. Jag kan hjälpa er med processbeskrivning och översynen av rutiner i nära samarbete med projektledaren. Investeringen gör ni såklart med statsbidragen.

Och glöm inte att den som levererar  måltiderna är en viktig funktion i omsorgen av äldre och ska vara en naturlig del i teamet. Här kan ni få tips av Pärnilla Lindahl, Sigtuna kommun.

Lycka till med ert omställningsarbete som ger en Nära vård som är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, kostnadseffektiv, jämlik samt ges inom rimlig tid.

Med sunt förnuft till kvalitet

Med sunt förnuft till kvalitet

Harald Nordlund i Uppsala har många poänger i sitt debattinlägg i UNT den 18 oktober. Han lyfter upp ett antal hinder som han ser inför att utredningen om förslag om ny äldreomsorgslag blir lag. Han konstaterar tre övergripande frågor:

1.     vilka är hindren för att åtgärder har uteblivit,

2.     hur undanröjs dessa hinder och

3.     hur ska styrningen gå till, det vill säga, hur få kommunerna och regionerna att följa lagen? 

Han ser också att hindren inte bara är ett. Här påtalar han bristen på medarbetare, tröghet i organisationen och brister i det politiska beslutsfattandet.

Vidare gör han intressanta jämförelser och konstateranden utifrån andra samhällssektorer exempelvis skolan. Harald menar att om skollagen fick genomslag skulle den vara jämlik över landet. Men så är ju inte fallet! Uppföljning, kontroll och utkrävande av ansvar finns knappast, styrning saknas.

Många kloka reflektioner av Harald och jag håller med om att vikten av styrning och ledning samt uppföljning genom egenkontroll är otroligt viktigt.

Hur sker idag introduktion i de författningar som styr verksamheten och de beslut som fattats? Hur handleds idag våra nya medarbetare och chefer i att omsätta dessa i det dagliga arbetet?

Här kan din verksamhet få medarbetar coachning av ElisabethAtRamsta AB, som utgår från författningar, beslut och kommunens/företagets värdegrund och kompetens att omsätta dessa i det dagliga arbetet. Resultatet blir en verksamhet som arbetar med ett systematiskt kvalitetsarbete och personcentrerad hälsa, vård och omsorg.