I några dagar har vi kunnat följt UNTs granskning av äldreomsorgen i Uppsala kommun. I dagens UNT (läs 31/5-22) kan vi ta del av hur partierna vill förändra äldreomsorgen i Uppsala. Här några av mina följdfrågor på politikernas vallöften.
Anställa fler
De flesta av dem vill anställa fler under kommande mandatperiod. En följdfråga blir såklart – vilka medarbetare ska anställas?
Idag är utbildad personal en bristvara och därmed behöver verksamheterna anställa outbildade medarbetare. Hur kommer partierna ge verksamheterna ekonomiska möjligheter att ge dessa en bra betald introduktionsperiod av utbildade handledare, enligt Vård- och omsorgscollege riktlinje?
Det i sin tur innebär också att det behövs satsas på att utbilda fler handledare och att det säkras upp att det också finns ekonomiska möjligheter för detta. Kommer det satsas medel så att verksamheterna kommer kunna utbilda fler handledare och att handledare sedan kommer att kunna avsätta tid för detta?
Kontinuitet
En annan politisk förändring som ofta lyfts upp är att de vill öka kontinuiteten och minska antal medarbetare som den årsrike möter under ett dygn. Hur många ser då politiken är maxantalet?
Jag har inte hittills sett någon maxsiffra från politiken på antalet medarbetare som man anser att en årsrik ska möta under ett dygn. Hur många medarbetare behövs för att tillgodose en årsrik med omfattande behov av hemsjukvård dygnets alla timmar?
Det är viktigt att beskriva att med ett behov av stöd flera gånger per dygn, så behöver också den årsrike tillgång till ett multiprofessionellt team av ett större antal medarbetare som kommer morgon, kväll och natt, veckans alla dagar. På Seniorval.se kan ni ta del av vad kontinuitet kan innebära.
Kompetensutveckling
Det är viktigt att politiken ger medel för de arbetsrättsliga krav de ställer på utförare av äldreomsorg i sina förfrågningsunderlag eller uppdragsbeskrivningar. När medarbetare inom hälsa, vård och omsorgsbranschen ska kompetensutvecklas utifrån sin utvecklingsplan, behöver de också ersättas med en fysisk person som ser till att den årsrike får sina beviljade insatser. Ersättaren kostar verksamheten extra förutom utbildningskostnaden. Ofta tas inte detta med i beräkningen av ersättningen per utförd timme alternativt dygnsersättningen. Hur tänker politiken kompensera för det här framöver?
Trygghetsboende
Under de 40 år jag varit verksam inom hälsa, vård och omsorgsbranschen har politikerna till och från haft trygghetsboende som en valfråga de vill satsa på. På 90-talet, efter att ålderdomshemmen försvann, blev benämningen servicelägenheter. Efter ett tag byggdes de om till hyreslägenheter eftersom behovet inte efterfrågades, eller för att boendet blev en omöjlig arbetsmiljö och ett mycket kostsamt äldreboende.
Jag ser att det är dags för politikerna att öppna upp för att otrygghet och social isolering ska vägas in i bedömningen av insatsen särskilt boende (Äldreboende) Högsta förvaltningsdomstolen har ju fastslagit att så ska ske. På så sätt kan årsrika få möjlighet att hyra sin lägenhet på äldreboendet tidigare och ta del av det fina utbud av gemenskap och aktiviteter som erbjuds.
Nationell värdegrund
När medarbetarna ges kunskap och får möjlighet att arbeta utifrån lagar, avtal och riktlinjer kommer den årsrike att få stöd i sin egenvård via ett personcentrerat förhållningssätt av utbildade medarbetare. Det medför att den årsrike kommer få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (Nationell värdegrund - Socialtjänstlagen 5 kap. 4§ första stycket)