Några frågor till politiker om äldreomsorg

Några frågor till politiker om äldreomsorg

I några dagar har vi kunnat följt UNTs granskning av äldreomsorgen i Uppsala kommun. I dagens UNT (läs 31/5-22) kan vi ta del av hur partierna vill förändra äldreomsorgen i Uppsala. Här några av mina följdfrågor på politikernas vallöften.

Anställa fler

De flesta av dem vill anställa fler under kommande mandatperiod. En följdfråga blir såklart – vilka medarbetare ska anställas?

Idag är utbildad personal en bristvara och därmed behöver verksamheterna anställa outbildade medarbetare. Hur kommer partierna ge verksamheterna ekonomiska möjligheter att ge dessa en bra betald introduktionsperiod av utbildade handledare, enligt Vård- och omsorgscollege riktlinje?

Det i sin tur innebär också att det behövs satsas på att utbilda fler handledare och att det säkras upp att det också finns ekonomiska möjligheter för detta. Kommer det satsas medel så att verksamheterna kommer kunna utbilda fler handledare och att handledare sedan kommer att kunna avsätta tid för detta?

Kontinuitet

En annan politisk förändring som ofta lyfts upp är att de vill öka kontinuiteten och minska antal medarbetare som den årsrike möter under ett dygn. Hur många ser då politiken är maxantalet?

Jag har inte hittills sett någon maxsiffra från politiken på antalet medarbetare som man anser att en årsrik ska möta under ett dygn. Hur många medarbetare behövs för att tillgodose en årsrik med omfattande behov av hemsjukvård dygnets alla timmar?

Det är viktigt att beskriva att med ett behov av stöd flera gånger per dygn, så behöver också den årsrike tillgång till ett multiprofessionellt team av ett större antal medarbetare som kommer morgon, kväll och natt, veckans alla dagar. På Seniorval.se kan ni ta del av vad kontinuitet kan innebära.

Kompetensutveckling

Det är viktigt att politiken ger medel för de arbetsrättsliga krav de ställer på utförare av äldreomsorg i sina förfrågningsunderlag eller uppdragsbeskrivningar. När medarbetare inom hälsa, vård och omsorgsbranschen ska kompetensutvecklas utifrån sin utvecklingsplan, behöver de också ersättas med en fysisk person som ser till att den årsrike får sina beviljade insatser. Ersättaren kostar verksamheten extra förutom utbildningskostnaden. Ofta tas inte detta med i beräkningen av ersättningen per utförd timme alternativt dygnsersättningen. Hur tänker politiken kompensera för det här framöver?

Trygghetsboende

Under de 40 år jag varit verksam inom hälsa, vård och omsorgsbranschen har politikerna till och från haft trygghetsboende som en valfråga de vill satsa på. På 90-talet, efter att ålderdomshemmen försvann, blev benämningen servicelägenheter. Efter ett tag byggdes de om till hyreslägenheter eftersom behovet inte efterfrågades, eller för att boendet blev en omöjlig arbetsmiljö och ett mycket kostsamt äldreboende.

Jag ser att det är dags för politikerna att öppna upp för att otrygghet och social isolering ska vägas in i bedömningen av insatsen särskilt boende (Äldreboende) Högsta förvaltningsdomstolen har ju fastslagit att så ska ske. På så sätt kan årsrika få möjlighet att hyra sin lägenhet på äldreboendet tidigare och ta del av det fina utbud av gemenskap och aktiviteter som erbjuds.

Nationell värdegrund

När medarbetarna ges kunskap och får möjlighet att arbeta utifrån lagar, avtal och riktlinjer kommer den årsrike att få stöd i sin egenvård via ett personcentrerat förhållningssätt av utbildade medarbetare. Det medför att den årsrike kommer få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (Nationell värdegrund - Socialtjänstlagen 5 kap. 4§ första stycket)

Nära vård när röntgen kommer hem

Nära vård när röntgen kommer hem

Dagens medicin 22/19 kan vi ta del av ett exempel när det övergripande målet för omställningen till God och nära vård sker, och syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar.

Här kommer röntgenmaskinen till den årsrike på äldreboendet när sjuksköterskan vill få svar om det föreligger en fraktur.

Det innebär att den årsrike kan få vara kvar i sitt hem under undersökningen och också där invänta röntgensvaret.

Härryda kommun i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har lyckats med Nära vård och utgå från patientens behov och förutsättningar.

Människa vs traktor

Människa vs traktor

I Dagens Nyheter tar jag del av att regeringen nu lägger fram förslag till en ny lag som ska säkra att inga patienter ska kunna tränga sig före i kön till offentligt finansierad vård. Detta efter att frågan varit föremål för två statliga utredningar. Syftet är att vård ska ges efter behov, enligt lagförslaget.

Vad är det som gör att regeringen inte istället funderar på vad det beror på att vi egna företagare behöver se till att vi ”lagas” snabbt och åter kan vara ute i produktion. Detta istället för att vänta vårdgarantins 3 månader utan att kunna producera.

Min man har varit verksam i det som ofta benämns som gröna näringen. När och om en av de viktiga maskinerna (läs traktor) för producenten står stilla, beställs service och är snabbt producenten tillhanda, reservdelar flygs över världen och oftast inom ett 1 dygn producerar maskinen igen! Även på helgdagar!

Jämför detta med vårdgarantins 3 månader!! 3 månader med en produktion som står helt stilla och vår regering undrar varför näringsidkare behöver möjligheten till” snabb” service av sina ”maskiner”.

Vansinne ekonomiskt, men också ett enormt onödigt lidande!

Undersköterska eller djursköterska

Undersköterska eller djursköterska

Dagens samhälle debatt den 28 april 2022 skriver Ann-Sofie Edin, Susanne Gaje och Barbro Westerholm (L) att de vill att hemtjänstens uppdrag bör utökas till att ge basal vård också till omsorgstagarens katt, så länge omsorgstagaren bor kvar hemma och har stor glädje av sitt djur.

Jag förstår som husdjursägare mycket väl hur mycket djuret betyder för oss och ger oss glädje i vardagen. Dock vill jag ändå ställa frågan om husdjurens omsorg verkligen är en uppgift för utbildad vård och omsorgspersonal. 

Om vi flyttar gränser som i detta fall, att utbildad vård och omsorgspersonal ska ombesörja djurens omsorg, kommer då frågan om vilka djur som ska omfattas och som skingrar den enskildes ensamhet. 

Det finns flera sorters tamdjur i våra hem exempelvis ormar, spindlar, fiskar, tamgrisar, illrar med flera. Ska dessas vård och omsorg också vara en insats för hemtjänsten i de fall där den enskilde inte har förmågan att klara detta? 

När djuret inte får rätt omsorg och far illa under den period hemtjänsten inte är på plats, eller när katten skapar osämja på äldreboendet för att flera årsrika anser att det är deras katt och att den ska bo i deras lägenhet. Vems ansvar är det då att hantera detta dilemma? Ska hemtjänsten utökas för att säkerställa djurets väl och ve i framtiden? 

Är det inte bättre att se över möjligheten att få stöd via RUT så att den enskilde kan få stöd för sitt djurs omvårdnad av rätt utbildad personal - djurskötare.

Höj nivån i teamet

Höj nivån i teamet

I språkkrönikan i DN läser jag att vi människor är funtade på så vis att vi suger åt oss av återkoppling – såväl positiv som negativ. Men att det är inte så enkelt som att känslan bara har med själva orden att göra. I livet utanför skärmen är kroppsspråket högst involverat i hur vi uppfattar responsen.

Mitt första ledaruppdrag 1989 var som Chefsarbetarapeut och där uppmuntrade en rehabassistent mitt team att ge varandra positiv kritik ofta. Och effekten blev som i artikeln - nivån i teamet höjdes markant och arbetsglädjen var på topp.

Så gör som min groda och rehabassistenten - ge varandra hejarop ofta, så höjer ni nivån och bidrar till en bättre arbetsmiljö. Du blir ju inte bättre, för att du gör någon sämre! 

Och Kom ihåg att allt är möjlig, slå dövörat till när du hör någon skalla något annat :)

God och nära vård och måltid

God och nära vård och måltid

Igår den 6 april hade jag äran att få berätta om Sigtunas måltidsprojekt i Ätups första webbinarium. Ett webbinarium som fick fin respons och där totalt deltog 117 personer under sändningen. Förutom Sigtuna berättade också Boxholm och Ödeshög om sin satsning på mat och måltider.

Ätup förmedlar forskning och kunskap för starkare seniorer och minskad undernäring genom ett digitalt kunskapslyft för medarbetare som arbetar med mat och måltider i omsorgen om äldre som bor på landets Äldreboenden.