Ordets makt

Ordets makt

Jag håller helt med Jörgen, verksamhetschef i Förenade Care Sverige om att ordets makt är så är viktig, något jag ofta uppmuntrar och argumenterar för i vardagen. 

I Dagens Samhälle den 15 okotber 2021 berättar Jörgen i en artikel om Månstorps Ängar som Sveriges första demensby och vikten av att säga hyresgäster och inte brukare. I nästa andetag beskrivs att de 56 lägenheterna är fördelade på 4 avdelningar. Ordet avdelningar förflyttar mig inte i tanken till ett hyreshus, utan till ett sjukhus! 

Slutklämmen i artikeln handlar om vikten att få handla sitt schampo i ”affären” och inte bli tilldelad ett på rummet! Rummet istället för i sitt hem eller lägenhet. Rummet betyder för mig inte heller hyreshuset där jag hyr min lägenhet utan sjukhusets avdelning där jag befinner mig i ett rum/sal.

Visst är det viktigt att vi hela tiden hjälper varandra att benämna saker och ting på korrekt sätt, så att ordets makt inte för våra tankar fel

Beslut ska grunda sig på lagar

Beslut ska grunda sig på lagar

Vi får inte glömma att Särskilt boende, som oftast benämns Äldreboende, är en insats vars beslut grundar sig på Socialtjänstlagen, något som inte framkommer i dagens artikel i UNT - ”Låt fler Uppsalabor flytta in på äldreboende”

Socialtjänstlagens 1 kapitel och 1 § är lagens portalparagraf, som anger lagens övergripande mål och värderingar, vilket ska styra verksamheten.

Socialtjänstlagens mål är att samhällets socialtjänst skall, på demokratins och solidaritetens grund, främja människornas

  1. ekonomiska och sociala trygghet
  2. jämlikhet i levnadsvillkor
  3. aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten ska, under hänsynstagande till människans ansvar, för sin och andras sociala situation, inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall, bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Det är dessa lagar som våra politiker förtydligar med riktlinjer för biståndshandläggningen så att Förvaltningslagens syfte, att människor som är föremål för myndighetsutövning behandlas rättvist och demokratiskt. Förvaltningslagen garanterar enskilda individers rättssäkerhet i kontakten med myndigheter, något som även anses involvera snabb och serviceinriktad handläggning, information under handläggningstiden, att individerna förstår beslutet, anledningen till beslutet och att de har rätt att överklaga.

Ovanstående bör våra politiker vara överens om istället för att ge sig in i enskilda ärenden och försöka skapa politiska poäng.

Beslut som har överklagats och som blivit prejudicerande, är vägledande för kommunernas biståndshandläggare som fått delegering från nämnden att fatta beslut inom socialtjänstens område och utifrån de lagar som styr. Ett prejudikat är inom juridiken ett vanligt begrepp som innebär att en tidigare dom, beslut eller utslag i en domstol, fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter.

En 90-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och social isolering, har vid en helhetsbedömning inte ansetts tillförsäkrad en skälig levnadsnivå genom insatser av hemtjänsten i den egna bostaden. Hon är därför berättigad till bistånd enligt socialtjänstlagen i form av så kallat särskilt boende.

 

Kärt barn har många namn

Kärt barn har många namn

En tanke slog mig idag under ledarskapsutbildning för omställningen till Nära vård i SKR’s regi. Tanken är att vi bygger upp stuprör mellan oss aktörer bara genom den titel vi tilldelar individen som vi ger hälsa, vård och omsorg. 

Patient blir titeln hos Regionen, boende är titeln för den som att får sin omvårdnad på ett äldreboende, klient, hemtjänstkund, brukare är andra benämningar som visar vem som utför. Det är viktigt att markera om det är Hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

Titeln skapar inte bara en tydlig gräns vem och  var individen får sin vård utan det visar oxå vem som är betalningsansvarig. Det innebär allt för ofta att individen slussas mellan vårdgivare och personcentrerad vård uteblir.

Ordets makt skapar ju murar och gagnar inte den enskilde. En viktig aspekt att ta till oss i vårt arbete med att skapa en sömlös god och nära vård för den som har behov. Att skapa murar medför isolerade hälsa, vård och omsorgsinsatser istället för samordnade insatser utifrån individens fokus.

Jag har just nu ett spännande, komplext och viktigt uppdrag för Sigtuna kommun att leda god och nära vård komplext uppdrag, med sikte på en Nära vård i samverkan.

 

 

 

Yrkesutbildningar avgörande för framgång

Yrkesutbildningar avgörande för framgång

Forum för Omställnings styrelse lägger i ett debattinlägg i Dagens Samhälle fram konkreta förslag för att motverka den kompetensbrist vi står inför. De ser att vi måste stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet då tillgång till rätt kompetens är helt avgörande för såväl företag som för samhällsviktiga funktioner.

Kloka åtgärder som de föreslår för att vända utvecklingen:

Stärk yrkesutbildningens status.

Ta bort återvändsgränderna.

Stärk studie- och yrkesvägledningen

Gör det lättare att bli yrkeslärare.

Stärk samarbetet mellan arbetsliv och utbildning.

Min erfarenhet är att skapande av en stark samverkan mellan arbetsgivare och utbildning i planeringen av den strategiska kompetensutvecklingen är otroligt viktig och en nödvändig framgångsfaktor. Det och att öppna upp för personer med en allmän gymnasieutbildningen att kunna välja om och välja en yrkesutbildning på KomVux ska vara självklart.

Fort Men Fel -  FMF

Fort Men Fel - FMF

Kloka tankar om den korta ansökningstiden på 2 månader och 11 dagar och dessutom mitt i semestertid i Dagens Samhället 24/2021

– Det här är detaljstyrning från staten som gör det väldigt svårt att använda pengarna på ett viktigt område, menar Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på arbetsgivarpolitiska avdelningen hos SKR.

Hon är rädd för att om ansökningarna blir få kommer det att skyllas på kommuner och regioner., vilket vore så otroligt synd. Det handlar ju inte om brist på intresse, medvetenhet eller ambitioner utan det är formerna för bidraget som gör det svårt, menar Kristina.

Miljardvinster är OK i vissa offentliga verksamheter

Miljardvinster är OK i vissa offentliga verksamheter

Jag hoppade till vid frukostbordet över en rubrik i Dagens Samhälle 22/2021 om Miljardvinster i kommunala bolag trots pandemin. Oftast när den rubriken sätts, handlar det om Vårdbolag, men denna gång beskriver Måns Wikstrand i artikeln att trots pandemin, bidrog de kommunala bolagen med 13 miljarder kronor i vinst 2020.

En av de stora intäktskällorna är bostadsbolagen genom handel med fastigheter och mark. Den andra stora kassakon för kommunerna är energibolagen. Ett annat offentligt energibolag är det statliga bolaget Vattenfall AB, som på årsstämman 2020 beslutade om en utdelning på över 3,6 Miljarder till moderbolagets ägare, svenska staten. Vinsten för bolaget uppgick 2020 till drygt 12 Miljarder kronor.

Dessa bolag är historiskt sätt mansdominerade och drivs som offentligt ägda bolag. Det sistnämnda medför att offentliga verksamheter kan, utan att politiker förfasas, göra miljardvinster genom att ta ut hutlösa avgifter av Sveriges medborgare.  Gällande dessa offentliga bolag finns sällan en möjlighet för medborgaren att välja annan utförare av en tjänst de behöver eller ibland åläggs.

Däremot förfasas politiker och media när branscher som historiskt sätt varit kvinnodominerade går med vinst. Detta trots att det är politiken som valt att upphandla exempelvis Vård och Omsorg för årsrika för att skapa valfrihet för sina medborgare. Numera sker oftast dessa upphandlingar enligt Lagen Om Valfrihet (LOV), där det är politikerna som sätter pris för utföraren av tjänsten. Utförarna har tydliga skall-krav som varje år följs upp av tjänstemännen. Att gå i vinst för att ha möjlighet att återinvestera i verksamheten är inte okey.

Vad beror detta på och varför skapas inte exempelvis kommunala bolag inom Vård och Omsorg, som ger en möjlighet till långsiktighet och återinvestering i dessa verksamheter? Vad är det som gör att de offentligt drivna verksamheterna inte följer samma krav som politiken ställer på de privata? I ett kommunalägt bolag skulle det bolag (läs Äldreboende eller hemtjänstområde) som klarar att nå upp till politikens skall krav och ekonomiska ramar, kunna återinvestera i sitt bolag. Inte som det är nu, att ett sådant överskott i en verksamhet hamnar i ”det svarta hålet” och att verksamheter som inte klarar politikens krav och ekonomiska ram tillåts gå med underskott och får mer tillskott av medborgarnas pengar.

Jag undrar också hur väl det stämmer det med Agenda 2030´s mål nr 5 – Jämställdhet - Att avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt och att anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer!