När matglädje får ta plats i äldreomsorgen
I ÄTUPs senaste nyhetsbrev lyfts personer som på olika sätt bidrar till äldreomsorgen. Jag blev glad och stolt över hur de beskrev vårt samarbete.
De skrev:
”Efter många år i vård och omsorg har Elisabeth samlat erfarenheter som ger både perspektiv och förståelse för vardagens komplexitet. Hon vet hur mycket som krävs av chefer och medarbetare, och hur viktigt det är att förändring faktiskt går att genomföra, inte bara beslutas.”
Det är ord jag tar emot med ödmjukhet, inte minst därför att de fångar något som jag själv ser som avgörande i utvecklingsarbete: att det måste fungera i vardagen.
Det jag särskilt vill lyfta är ÄTUP:s arbete med mat och måltider. De har hållit fast vid att maten är en del av omsorgen, inte ett tillägg. Båda grundarna bygger kunskap i verksamheten och gör forskning och erfarenhet användbar i praktiken. Det märks att de förstår hur arbetet ser ut i verkligheten.
När jag var projektledare för ÄTUP:s implementering i Sigtuna kommun blev det tydligt hur viktigt det är att ta ansvar för helheten. Förändring måste gå att bära i vardagen, av dem som ska göra jobbet. Det kräver respekt för både yrkeskunskap och förutsättningar, och ibland mod att hålla fast vid det som är viktigt även när det tar tid.
Matglädje kan inte beslutas fram. Den växer när vi tar vardagen på allvar och står kvar i det som faktiskt gör skillnad.