Några av mina söner är verksamma på olika nivåer inom läkemedelsbranschen och där är det självklart att följa upp drog och alkoholpolicyn slumpmässigt för alla. Att arbeta med de produkter de gör medför ju en risk för att bruka droger som framställs eller att göra misstag drogpåverkad. I båda fallen kan resultatet bli katastrofalt och leda till att produkter får kasseras eller återtas från köparen. Det ger minus i intäkter, ökade omkostnader och att förtroendekapitalet naggas i kanten.
När jag läser ovan undrar jag såklart, vad är skillnaden för min bransch – hälsa, vård och omsorg? Här finns också tillgänglighet på droger med katastrofala följder. Resultatet blir ju även här att förtroendekapitalet naggas i kanten, att fel behandling ges med ökade kostnader alternativt att den får göras om då insatsen uteblivit.
I min bransch får ju också den nyanställda ta del av drog och alkoholpolicy och förväntas följa den. Nolltolerans råder och checkas endast upp vid misstanke om att den inte följs och oftast har ju då missbruket gått väldigt långt. I stället för att vi möjliggör tidig upptäckt med stora möjligheter till rehabilitering.
Ska bli spännande att följa Eskilstuna kommun som i Dagens samhälle beskriver att de önskar drogtesta sina medarbetare för att bekämpa drogmarknaden.