När omsorgen hamnar i rubrikerna påminns vi om hur viktigt det är att vardagen fungerar. Kultur, rutiner och samsyn är grunden för trygghet, både för dem vi finns till för och för medarbetarna.
I dagens Uppsala Nya Tidning läser jag om händelser på ett äldreboende i Uppsala kommun som väcker många tankar. Det handlar om situationer där omsorgen inte fungerat som den borde.
För mig blir det en påminnelse om hur viktigt det är att arbeta systematiskt med en trygg kultur, fungerande rutiner och regelbunden uppföljning. När vardagen blir pressad är det lätt att tappa bort både struktur och samsyn och då påverkas det som är vårt yttersta uppdrag: att ge dem vi är till för en trygg och värdig vardag.
Jag vet att det i de allra flesta verksamheter finns ett stort engagemang och en stark vilja att göra rätt. Men engagemang behöver stöd av tydliga arbetssätt, en gemensam riktning och ett klimat där man vågar lyfta det som inte fungerar. Det är först då vi kan lära oss och utvecklas, både som individer och som organisationer.
I höst vill jag gärna bidra genom att stötta verksamheter som vill utveckla sin kvalitet genom att omsätta ledningssystemet i vardagen och stärka sin förmåga att lära av det som inte fungerar.
För det arbetet använder jag ofta Språngbrädan, ett enkelt verktyg som hjälper till att se nuläget, skapa samsyn och ta nästa steg framåt.
Hur arbetar ni i era verksamheter för att hålla fast vid trygghet och samsyn när vardagen blir pressad?