Ledarskapet avgör, inte driftsformen

Ledarskapet avgör, inte driftsformen

Uppsala Nya Tidning lördagen den 28 november 2020 var rubriken Vad är bäst – äldreomsorg i privat eller kommunal regi? Jag blev såklart nyfiken på svaret, eftersom jag har ett mycket stort intresse för äldreomsorgsfrågor.   

Professor Ulrika Winblad var den som fått frågan av Staffan Wolters och hon berättar att hon har kommit fram till att det som är avgörande för kvalitén är en bra chef. Alltså inte om äldreomsorgen är privat eller kommunalt driven. Något som heller inte gäller bara hälsa, vård och omsorgsbranschen, utan samtliga branscher. I min förra blogg tar jag också upp vikten av att chefen har rätt förutsättningar och stöd i att kunna leda verksamheten med god kvalitet.

Hon tar också fasta på att kommunalt driven äldreomsorg i snitt har 10% mer personal och att privata istället satsar mer på rutiner och annat som är mätbart.

Något annat som spelar roll, enligt Ulirka Winblad, är storleken på boendet och det är något som jag under mina år också kan bekräfta. Ett allt för stort boende skapar svårigheter för ledaren att skapa en värdegrund som skapar teamkänsla samt att forma en sund och framgångsrik kultur, som ger kraft åt målet och syftet.

Ulrika Winblad pekar också på att äldreomsorgen är underfinansierad, att det behövs en diskussion om vad kvalitet inom äldreomsorgen innebär. En diskussion som jag välkomnar är att verksamheterna har ett känt och förståeligt ledningssystem, som underlättar en fortlöpande utveckling samt säkrar kvaliteten i verksamheterna.

Ett fokus på ledarskap och kvalitet ger förutsättningar att det är lätt att göra rätt från början och när vi slipper göra om använder vi #skattekronaengång  

Skapa möjlighet till ledarskap!

Skapa möjlighet till ledarskap!

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle undrar Andreas Miller och Jenny Wibacke från Ledarna Vem vill vara chef i vård och omsorg när krisen är över?

Att vara chef och ledare inom vård och omsorg måste börja jämställas med att vara VD för ett företag i samma storlek.

Jag tror att det är viktigt med en tydlig ledare (VD) för exempelvis varje äldreboende, i stället för att börja dela upp det utifrån antal anställda. Det är något som jag ofta ser föreslås som åtgärd för att skapa rimliga villkor för ledaren. Jag ser att det bara skapar otydlighet och "hus i huset". Istället ska det finnas bra stöd för VD exempelvis gällande HR, ekonomi, fastighet och kvalitet.

Det ska också finnas ett antal "Teamledare" i verksamheterna, med mandat att leda och fördela arbetet dygnets alla timmar och som har mandat att säkra upp kvaliteten för de "kunder" verksamheten är till för.

 Den organisationen skapar karriärvägar och ger möjligheter för fler att växa in i ett ledarskap för ett av Sveriges Viktigaste Jobb!

Rätten till självbestämmande på våra äldreboenden

Rätten till självbestämmande på våra äldreboenden

.Jag tog del av ett klokt debattinlägg i Dagens Medicin Sverige om ett mycket högaktuell ämne, utifrån att Regeringen igår gav Folkhälsomyndigheten möjligheten att införa lokala besöksförbud på landets äldreboenden. 

Debattörerna lyfter i sitt debattinlägg att det i Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdraget "Uppdrag om åtgärder inom vissa av socialtjänstens verksamheter vid smittspridning av covid-19" framgår att: ”I dag kan isolering med stöd av smittskyddslagen (2004:168) endast ske på en vårdinrättning som drivs av en region. Det bör ses över om någon annan möjlig åtgärd för särskilda boenden, i stället för isolering på en vårdinrättning, är lämplig att införa”.

De menar klokt att denna skrivning öppnar för framtida förbud, vilket de anser noggrant behöver utredas och övervägas. Vilka risker kan detta medföra? Är vi på väg mot en situation där särskilda boenden blir sjukhusliknande vårdinrättningar? Kommer vi tillbaka till situationen före Ädelreformen? 

Jag håller verkligen med dem och jag vill inte tillbaka till den situation som var före Ädelreformen på landets föregångare till Äldreboende. Då i slutet på 70- och början på 80-talet besökte jag min farfar och min morfar på två av Uppsala läns långvårdsavdelningar. De var då två patienter inlagda på avdelningar i flerbäddsrum. När jag kom till mIn farfar låg han alltid nedbäddad i sängen. Detta då han bodde en bit ifrån oss och vi passerade sjukhuset vid 16 tiden på väg till farmor. Min morfar kommer jag ihåg sittande i en galonklädd fåtölj iklädd landstingets mjukisdress, han som alltid varit propert klädd innan han fick sin demensdiagnos. Vill vi verkligen tillbaka till det

Rum är inte en lägenhet

Rum är inte en lägenhet

I dagensUNT läser jag ord som gör att äldreboende likställs med sjukvård. I artikeln används benämningar som demensavdelning, avdelning och rum. Ordets makt har som vi alla vet en stor betydelse för hur vi associerar och förhåller oss till det vi beskriver.

Tänk om alla kunde använda rätt benämning, som faktiskt Lars i artikeln gör, han sticker ut näsan genom dörren till sin lägenhet.

Tänk om sjuksköterskan istället beskrivit att hon arbetar med äldre som har en lägenhet på ett våningsplan för personer med en demenssjukdom. Istället för, som hon gör i artikeln, att hon jobbar på en demensavdelning, där det inte är tillåtet att stänga in någon på rummet.

Baltzar von Platens devis

Baltzar von Platens devis

Fick höra idag vid ett av mina möten denna klokhet, och med denna devis önskar jag alla en trevlig helg

Så länge vi kan färdas på Göta kanal kommer Baltzar von Platen att leva vidare. Hans devis:

Du kan hvad du vill och när du säger att du kan intet, så vill du intet

är lika aktuell idag som när von Platen själv myntade begreppet.

Hemsysterskolans fond

Hemsysterskolans fond

Jag har förmånen att vara med en en spännande styrelse, nämligen Stiftelsen Uppsala Hemsysterskolas Fond som har till ändamål att främja:

  • undervisning
  • utbildning
  • vetenskaplig forskning

 inom ämnesområden som berör hemvårdande verksamhet, samt närliggande områden.

Hemsystrar, som skulle kunna rycka in vid husmors sjukdom, började först anställas av de husmodersföreningar som bildades under och efter första världskriget. I Uppsala fanns det en hemsysterskola mellan 1915 och 1974.

Fonden bildades 1974 och medlen kommer från försäljningen av den fastighet på Hildur Ottelinsgatan där utbildningen skett. På stadsarkivet i Uppsala finns förutom elevmatriklar bland annat en stor samling pressklipp.

Hemvårdarinnor hade olika utbildning, varierande mellan korta rödakorskurser i hälso- och sjukvård till längre utbildningar vid olika hemsysterskolor i landet. Idag finns troligen ytterst få hemsystrar i tjänst. Motsvarande arbete utförs nu inom social omsorg/socialt arbete, vilket medför att personer som arbetar inom hemtjänst och personlig assistans, barnomsorg, äldreomsorg, övrig socialtjänst, friskvård med mera kan söka stipendier.

Så jobbar du med socialt arbete titta in på hemsidan och sök medel.