Jag hoppade till vid frukostbordet över en rubrik i Dagens Samhälle 22/2021 om Miljardvinster i kommunala bolag trots pandemin. Oftast när den rubriken sätts, handlar det om Vårdbolag, men denna gång beskriver Måns Wikstrand i artikeln att trots pandemin, bidrog de kommunala bolagen med 13 miljarder kronor i vinst 2020.
En av de stora intäktskällorna är bostadsbolagen genom handel med fastigheter och mark. Den andra stora kassakon för kommunerna är energibolagen. Ett annat offentligt energibolag är det statliga bolaget Vattenfall AB, som på årsstämman 2020 beslutade om en utdelning på över 3,6 Miljarder till moderbolagets ägare, svenska staten. Vinsten för bolaget uppgick 2020 till drygt 12 Miljarder kronor.
Dessa bolag är historiskt sätt mansdominerade och drivs som offentligt ägda bolag. Det sistnämnda medför att offentliga verksamheter kan, utan att politiker förfasas, göra miljardvinster genom att ta ut hutlösa avgifter av Sveriges medborgare. Gällande dessa offentliga bolag finns sällan en möjlighet för medborgaren att välja annan utförare av en tjänst de behöver eller ibland åläggs.
Däremot förfasas politiker och media när branscher som historiskt sätt varit kvinnodominerade går med vinst. Detta trots att det är politiken som valt att upphandla exempelvis Vård och Omsorg för årsrika för att skapa valfrihet för sina medborgare. Numera sker oftast dessa upphandlingar enligt Lagen Om Valfrihet (LOV), där det är politikerna som sätter pris för utföraren av tjänsten. Utförarna har tydliga skall-krav som varje år följs upp av tjänstemännen. Att gå i vinst för att ha möjlighet att återinvestera i verksamheten är inte okey.
Vad beror detta på och varför skapas inte exempelvis kommunala bolag inom Vård och Omsorg, som ger en möjlighet till långsiktighet och återinvestering i dessa verksamheter? Vad är det som gör att de offentligt drivna verksamheterna inte följer samma krav som politiken ställer på de privata? I ett kommunalägt bolag skulle det bolag (läs Äldreboende eller hemtjänstområde) som klarar att nå upp till politikens skall krav och ekonomiska ramar, kunna återinvestera i sitt bolag. Inte som det är nu, att ett sådant överskott i en verksamhet hamnar i ”det svarta hålet” och att verksamheter som inte klarar politikens krav och ekonomiska ram tillåts gå med underskott och får mer tillskott av medborgarnas pengar.
Jag undrar också hur väl det stämmer det med Agenda 2030´s mål nr 5 – Jämställdhet - Att avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt och att anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer!
