Varför bloggade jag i förra inlägget om regler för mig som cyklar? Hur hänger det ihop med ledarskap inom Vård och Omsorg, har några frågat mig. En hel del har jag svarat.

Jag hade efter inlägget en intressant och utvecklande dialog med Hans Östh på Transportstyrelsen angående det här med lagar och regler. Vi enades om att regler och lagar har som syfte att underlätta vår vardag. De skapar trygghet, minskar olycksfall och bidrar till en god arbetsmiljö.

Och där har ni den! Den röda tråden. Regler och lagar oavsett inom vilket område, har syftet att ge oss trygghet, förebygga ohälsa och ger oss handlingsutrymme inom dess ramverk. Det blir lätt att göra rätt!

Avslutningsvis ett ordspråk jag snubblade över när jag sökte fakta:

- Den råd lyder är vis, men oråd ska ingen lyda.

Ja, dom finns faktiskt!

Men alla verkar inte känna till dem i min hemstad Uppsala. Exempelvis vad gäller vid övergångstället? Svaret på det och en massa andra hittar du på Trafikverket lättfattliga information för dig som cyklist.

I samband med ett uppdrag träffade jag Elin Rosander på Din Hörsel i Uppsala. Hon berättade för mig att hon upplevde att kunskapen kring hörhjälpmedel inte alltid är på topp hos de personer som hjälper den hörselskadade. Och som en av de 270 000 vuxna som använder hörapparat, vill jag såklart bidra med några enkla tips.

Håll hörapparaten ren: Rekommenderas att göras dagligen av hygieniska och framför allt funktionella skäl. Vax och damm kan täppa till och göra att hörapparten inte fungerar. Hur du rengör, beror på vilken hörapparat som är utprovad. Fråga alltid efter bruksansvisningen. Saknas den hittar du den lätt på nätet.

Batteribyte: Bör ske regelbundet. Själv byter jag batteri ca 1 ggr/vecka. De håller vanligtvis inte längre än 14 dagar. Håll apparaten i din kupade hand och tjuter den inte byter du batteriet.

Slang och filter ska också bytas regelbundet. Är ett filter igentäppt, slutar apparaten fungera. Likaså blir ljudkvaliteten sämre med en slang som blivit hård. Alla apparater har inte filter eller slang, så kolla bruksanvisningen.

Mer tips och råd får du i bruksanvisningen, och din kunskap gör stor skillnad för den hörselskadades möjlighet till ett hörande!

Och som Ronnie Lindroth på Hörbart så klokt sa, det hela börjar med att få hjälp att sätta i sina hörapparater. Det gäller att hjärnan får sin dagliga dos av ljudstimuli. Han har tagit del av forskning som säger att minnet tränas med hjälp av ljud och gör att vi kommer ihåg bättre.

Audionomen ser gärna att du som hjälper den hörselskadade följer med in i besöksrummet och tar del av informationen, fråga den hörselskadade om det är OK. Och hörhjälpmedel ska bytas ut kontinuerligt. I Uppsala sker detta vart 4:e år.

Och vill du göra skillnad så tillhör audionom ett framtidsyrke!

Nyligen läste jag en bok om god man (se mitt blogginlägg) och här beskrevs kontaktperson. Då kom jag att tänka på att det ibland sätts likhetstecken mellan kontaktperson och kontaktman. Vilket inte är så konstigt då begreppen är väldigt snarlika varandra. Men det är skillnad och skillnaden är:

En kontaktperson kan utses enligt Socialtjänstlagen 3 kap. 6 b § och har till uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. En kontaktperson är också en insats som kan beviljas enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.

En kontaktman däremot är inte något som regleras i några lagar, föreskrifter eller regler. Däremot kan kontaktman regleras i ett avtal eller ett direktiv.

Det innebär att en kontaktperson är lagstyrt och en kontaktman är det inte.

Men det viktigaste! Oavsett titulaturen kontaktperson eller kontaktman så är dessa personer mycket viktiga för den den är till för.

Jag läser just nu en bok om Godmanskap och Förvaltarskap, då mitt mål är att få förtroende som godman för någon. Här en kort sammanfattning om vad uppdraget innebär.

Godmanskapets uppdrag är utifrån principen om minsta ingripande åtgärd, dvs det ska inte göras mer omfattande än vad som är absolut nödvändigt.

Ett godmanskap kan totalt omfatta tre delar för den person (huvudman) som godman företräder.

1. Bevaka huvudmannens rätt, vilket innebär att bevaka huvudmannens alla rättigheter, t.ex. att huvudmannen får pension, bostadstillägg, daglig verksamhet, blir behandlad korrekt av omsorgspersonal, m.m. Det innebär också t.ex. att bevaka huvudmannens rätt i en vårdplanering så att tjänstemännen tar ansvar i vårdfrågor. Däremot får godman inte fatta beslut åt en huvudman som inte kan förmedla sin syn till vården eller inte förstår sitt egna bästa. Vid dessa tillfällen är det ansvarig läkare som ska göra bedömning om huvudmannen vård, omsorg och behandling.

2. Förvalta huvudmannens egendom innebär att huvudmannens egendom är tryggt placerad med skälig avkastning. Tryggheten är primär, avkastningen sekundär och godman behöver inhämta huvudmannens samtycke, alt make/makas eller sambo om detta alternativ finns.

3. Sörja för huvudmannens person innebär att huvudmannen får och har nytta av sin egendom. Detta innebär inte ett socialt uppdrag eller att godman ska utföra sysslor som anses falla under den personliga omvårdnaden, ex att handla kläder, gå på promenad. Däremot att godman sörjer för att ansöka om bistånd för t.ex. kontaktperson och att denna har en meningsfull fritid.

Källa: Daniel Sjöstedt & Peter Sporrstedt - God man och förvaltare,

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare beskriver godmanskap