När Ylva Johanssons uttryckte att det är tungt att arbeta i vården,  nickade de flesta på Vård & Omsorgs College Rikskonferens  instämmande.

Och där hände det igen! Medias bild av vård och omsorg som en eländig bransch bejakades, den här gången att den är fysiskt tung. De flesta kunde se de stackars undersköterskorna lyfta runt vårdtagarna mest hela dagarna. Ylvas uttalande gjorde att deltagarnas axlar sjönk ner mot golvet liksom deras pannor, och kroppshållningen liknande mer en potatissäcks. Vart tog alla stolta och rakt sittande konferensdeltagare vägen? Och tankarna började surra: - Vem satsar på ett arbete där man sliter ut sig? Ingen, det förstår väl alla! Ja, förutom vi då förstås…

Stopp! Och jag repeterar det jag sagt varje gång jag hör detta: - Vården och omsorgen är inte fysiskt tung! Visst, några av dem vi hjälper behöver mer av vår arbetstid, fler personer, tekniska hjälpmedel och bra med utrymmen, för att få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda. De behöver stöd och hjälp av personer som kan hantera hjälpmedel och förflyttningsteknik på ett skonsamt sätt, där fysiskt styrka inte behövs, utan teknik. Ett skonsamt sätt både för dem själva, men också för dem som hjälper. Och sist men inte minst, att det får ta den tid det tar!

I dag finns bra planeringsverktyg som väl beskriver den tid som den enskilde behöver för att få sin vård och omsorg tillgodosedd utifrån sitt beslut från kommunen. För finns inte tiden avsatt, så är det omöjligt att tillgodose behoven, och då är avvikelserna faktum. Både för individen och för medarbetaren.

Och tiden ska självklart vara anpassad så att vården och omsorgen kan utföras professionellt utifrån samtliga lagar som styr/reglerar hens arbetsdag. Att förutsättningarna finns så att tidspress inte uppstår, från något dolt ”tidstak” i biståndsbeslutet och ersättningssystem. Här kan vi tillsammans påverka våra politiker runt om i landet, att skapa en vård och omsorg som inte benämns som fysiskt tung av någon :)

Peter Dalle myntade ett uttryck: "Tänkte inte på det" i Yrrol, och det var också min tanke om den första punkten i Nio snabba, min sammanfattning av "Några röster om kompetensförsörjning i Vård och Omsorg"  på VO-College Rikskonferens 2016.

Du behöver:

• tänka på att du konkurrerar om kompetensen med andra branscher!
• använda kompetensen rätt - både tänka ändrade roller och helt nya
• tillsammans med ditt team, lyfta fram det goda och bygga stolthet
• locka fler till branschen – samtidigt arbeta för att behålla
• få in mer teknologi–  tänk lösningar som underlättar istället för att ersätta
• hitta möjligheter och lösningar för att erbjuda heltid
• påverka så att utbildningssystemet tillåter karriärbyte
• få stöd i att stärka Ledarskapet – fördela ansvar och befogenheter
• påverka så att det tydliggörs vilken yrkestitel som erhålls efter ex Vård och Omsorgsprogrammet

Jag har Länkat till Jobb som gör skillnad - Sveriges viktigaste jobb, SKL.

Några röster var: Tobias Baudin, kommunal; Caroline Olsson, SKL; Gert Alaby, Socialstyrelsen; Inga-Kari Fryklund, Vårdföretagarna

1. Att det är en ideell förening
2. Att föreningen är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare.
3. Att föreningens syfte är att öka intresset för utbildningar och yrken inom Vård & Omsorg.
4. Att samverkan sker för att trygga framtida personal- och kompetensförsörjning inom Vård & Omsorg.
5. Att elever som är godkända från sin utbildning inom ett VO-College får ett diplom.
6. Att diplomet är en kvalitetsstämpel för dig som arbetsgivare - utbildning bygger ju på dina behov.
7. Att elever kan känna sig trygga att de får handledning utifrån den nationella handledarutbildningen.
8. Att nationella riktlinjer för validering gäller för alla utbildningsanordnare certifierade inom VO-College.

Vill veta mer?  VO-College Nationella hemsida eller kontakta mig som Upplands tf Regionala samordnare

Följ gärna VO-College Upplands Facebooksida  (eller ditt regionala VO-College)

Varför bloggade jag i förra inlägget om regler för mig som cyklar? Hur hänger det ihop med ledarskap inom Vård och Omsorg, har några frågat mig. En hel del har jag svarat.

Jag hade efter inlägget en intressant och utvecklande dialog med Hans Östh på Transportstyrelsen angående det här med lagar och regler. Vi enades om att regler och lagar har som syfte att underlätta vår vardag. De skapar trygghet, minskar olycksfall och bidrar till en god arbetsmiljö.

Och där har ni den! Den röda tråden. Regler och lagar oavsett inom vilket område, har syftet att ge oss trygghet, förebygga ohälsa och ger oss handlingsutrymme inom dess ramverk. Det blir lätt att göra rätt!

Avslutningsvis ett ordspråk jag snubblade över när jag sökte fakta:

- Den råd lyder är vis, men oråd ska ingen lyda.

Ja, dom finns faktiskt!

Men alla verkar inte känna till dem i min hemstad Uppsala. Exempelvis vad gäller vid övergångstället? Svaret på det och en massa andra hittar du på Trafikverket lättfattliga information för dig som cyklist.

I samband med ett uppdrag träffade jag Elin Rosander på Din Hörsel i Uppsala. Hon berättade för mig att hon upplevde att kunskapen kring hörhjälpmedel inte alltid är på topp hos de personer som hjälper den hörselskadade. Och som en av de 270 000 vuxna som använder hörapparat, vill jag såklart bidra med några enkla tips.

Håll hörapparaten ren: Rekommenderas att göras dagligen av hygieniska och framför allt funktionella skäl. Vax och damm kan täppa till och göra att hörapparten inte fungerar. Hur du rengör, beror på vilken hörapparat som är utprovad. Fråga alltid efter bruksansvisningen. Saknas den hittar du den lätt på nätet.

Batteribyte: Bör ske regelbundet. Själv byter jag batteri ca 1 ggr/vecka. De håller vanligtvis inte längre än 14 dagar. Håll apparaten i din kupade hand och tjuter den inte byter du batteriet.

Slang och filter ska också bytas regelbundet. Är ett filter igentäppt, slutar apparaten fungera. Likaså blir ljudkvaliteten sämre med en slang som blivit hård. Alla apparater har inte filter eller slang, så kolla bruksanvisningen.

Mer tips och råd får du i bruksanvisningen, och din kunskap gör stor skillnad för den hörselskadades möjlighet till ett hörande!

Och som Ronnie Lindroth på Hörbart så klokt sa, det hela börjar med att få hjälp att sätta i sina hörapparater. Det gäller att hjärnan får sin dagliga dos av ljudstimuli. Han har tagit del av forskning som säger att minnet tränas med hjälp av ljud och gör att vi kommer ihåg bättre.

Audionomen ser gärna att du som hjälper den hörselskadade följer med in i besöksrummet och tar del av informationen, fråga den hörselskadade om det är OK. Och hörhjälpmedel ska bytas ut kontinuerligt. I Uppsala sker detta vart 4:e år.

Och vill du göra skillnad så tillhör audionom ett framtidsyrke!