Avkoppling och återhämtning i Visby över helgen tillsammans med min klippa och bästa vän, min make Janne.

Havet har funnits med mig genom livet och har alltid gett mig ro i själen.

Nära havet bodde min farmor och farfar, där jag som barn och ungdom tillbringade alla lov. Det är mina far och morföräldrar och deras möten med dåvarande vård och omsorg som medfört mitt engagemang för hälsa, vård och omsorg och speciellt äldrefrågor.

Nära havet har jag också idag mina föräldrar som har min varit min lots och visat vägen genom livet. De som trott och hejat på mig.

Idag har jag förmånen att ha två återhämtningsplatser nära havet tillsammans med Janne. En här i Visby och en nära mina föräldrar i vackra Hållnäs.

Var är din återhämtningsplats?

Idag på SKRs ledarskapsprogram Nära vård jämförde Dan Norén Governo samverkan mellan Region och Kommun som att ha gemensam vårdnad. Jag hittade då dessa 6 punkter på www.livspusslet.se  att tänka på vid växelvis boende: 

• Med två boenden (så kallat växelvis boende) har ni gemensam möjlighet att välja vilken adress barnet ska ha. Kommer ni inte överens styrs detta i stället av reglerna om folkbokföring.
• Ska barnet bo hos en av er är det viktigt att barnet får en rätt till en nära och god kontakt med den andre föräldern. Läs mer här om umgänge.
• Den förälder där barnet bor bestämmer i princip det som gäller det dagliga för barnet. Det gäller till och med frågor om barnomsorg. (Med växelvis boende måste ni vara överens även om det).
• Beslut får inte fattas som riskerar umgänget med den andre föräldern.
• Rättvisa mellan föräldrar ska aldrig vara en parameter.
• Skriv avtal om det ni kommit överens om.

Jag kunde inte låta bli att byta ut föräldrarna mot Region och Kommun och då blev punkterna så här:

• Med två huvudmän (så kallat växelvis ansvar) har ni gemensam möjlighet att välja vem som har huvudansvaret för individen. Kommer ni inte överens styrs detta i stället av författningar gällande delat ansvar för nära vård.  
• Ska individen vistas hos en av er är det viktigt att individen får rätt till en nära vård och god kontakt med den andre huvudmannen. Läs mer om detta i regelverket kring delad nära vård. 
• Den huvudman där individen vistas bestämmer i princip det som gäller nära vård för individen. Det gäller till och med frågor om hälsa, vård och omsorg och nära vård. (Med växelvis vistelse måste ni vara överens även om det).
• Beslut får inte fattas som riskerar umgänget med den andre huvudmannen.
• Rättvisa mellan huvudmännen ska aldrig vara en parameter.
• Skriv avtal om det ni kommit överens om.

I Dagens Samhälle 33/2021 kommenterar Vardagas VD Vårdföretagarnas ”Vägledning till bättre upphandlingar särskilt boende”. Både i vägledningen och i artikeln beskrivs outhyrda lägenheter som tomma platser.

Ordets makt är stor och påverkar vilka associationer vi får till ordet.

Plats i detta sammanhang för mig till att jag vårdas på exempelvis ett sjukhus och där jag tillfälligt befinner mig. På sjukhus är jag gäst på arbetsplatsen där de som ger mig vård och omsorg arbetar. Inte att det är en lägenhet jag hyr och där det är jag som bestämmer och de som ger mig service vård och omsorg är gäster i.

Det är så viktigt uttrycker oss, det påverkar oss som arbetar inom hälsa, vård och omsorg och ännu mer hur allmänheten som saknar vår kunskap.

Följer vi den årsrika till sitt hem eller till en plats?

Jag håller helt med Jörgen, verksamhetschef i Förenade Care Sverige om att ordets makt är så är viktig, något jag ofta uppmuntrar och argumenterar för i vardagen. 

I Dagens Samhälle den 15 okotber 2021 berättar Jörgen i en artikel om Månstorps Ängar som Sveriges första demensby och vikten av att säga hyresgäster och inte brukare. I nästa andetag beskrivs att de 56 lägenheterna är fördelade på 4 avdelningar. Ordet avdelningar förflyttar mig inte i tanken till ett hyreshus, utan till ett sjukhus! 

Slutklämmen i artikeln handlar om vikten att få handla sitt schampo i ”affären” och inte bli tilldelad ett på rummet! Rummet istället för i sitt hem eller lägenhet. Rummet betyder för mig inte heller hyreshuset där jag hyr min lägenhet utan sjukhusets avdelning där jag befinner mig i ett rum/sal.

Visst är det viktigt att vi hela tiden hjälper varandra att benämna saker och ting på korrekt sätt, så att ordets makt inte för våra tankar fel

Vi får inte glömma att Särskilt boende, som oftast benämns Äldreboende, är en insats vars beslut grundar sig på Socialtjänstlagen, något som inte framkommer i dagens artikel i UNT - ”Låt fler Uppsalabor flytta in på äldreboende”

Socialtjänstlagens 1 kapitel och 1 § är lagens portalparagraf, som anger lagens övergripande mål och värderingar, vilket ska styra verksamheten.

Socialtjänstlagens mål är att samhällets socialtjänst skall, på demokratins och solidaritetens grund, främja människornas

1. ekonomiska och sociala trygghet
2. jämlikhet i levnadsvillkor
3. aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten ska, under hänsynstagande till människans ansvar, för sin och andras sociala situation, inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall, bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Det är dessa lagar som våra politiker förtydligar med riktlinjer för biståndshandläggningen så att Förvaltningslagens syfte, att människor som är föremål för myndighetsutövning behandlas rättvist och demokratiskt. Förvaltningslagen garanterar enskilda individers rättssäkerhet i kontakten med myndigheter, något som även anses involvera snabb och serviceinriktad handläggning, information under handläggningstiden, att individerna förstår beslutet, anledningen till beslutet och att de har rätt att överklaga.

Ovanstående bör våra politiker vara överens om istället för att ge sig in i enskilda ärenden och försöka skapa politiska poäng.

Beslut som har överklagats och som blivit prejudicerande, är vägledande för kommunernas biståndshandläggare som fått delegering från nämnden att fatta beslut inom socialtjänstens område och utifrån de lagar som styr. Ett prejudikat är inom juridiken ett vanligt begrepp som innebär att en tidigare dom, beslut eller utslag i en domstol, fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter.

En 90-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och social isolering, har vid en helhetsbedömning inte ansetts tillförsäkrad en skälig levnadsnivå genom insatser av hemtjänsten i den egna bostaden. Hon är därför berättigad till bistånd enligt socialtjänstlagen i form av så kallat särskilt boende.

En tanke slog mig idag under ledarskapsutbildning för omställningen till Nära vård i SKR’s regi. Tanken är att vi bygger upp stuprör mellan oss aktörer bara genom den titel vi tilldelar individen som vi ger hälsa, vård och omsorg. 

Patient blir titeln hos Regionen, boende är titeln för den som att får sin omvårdnad på ett äldreboende, klient, hemtjänstkund, brukare är andra benämningar som visar vem som utför. Det är viktigt att markera om det är Hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

Titeln skapar inte bara en tydlig gräns vem och  var individen får sin vård utan det visar oxå vem som är betalningsansvarig. Det innebär allt för ofta att individen slussas mellan vårdgivare och personcentrerad vård uteblir.

Ordets makt skapar ju murar och gagnar inte den enskilde. En viktig aspekt att ta till oss i vårt arbete med att skapa en sömlös god och nära vård för den som har behov. Att skapa murar medför isolerade hälsa, vård och omsorgsinsatser istället för samordnade insatser utifrån individens fokus.

Jag har just nu ett spännande, komplext och viktigt uppdrag för Sigtuna kommun att leda god och nära vård komplext uppdrag, med sikte på en Nära vård i samverkan.