Att vara chef och ledare inom vård och omsorg bör jämställas med att vara VD för ett företag i samma storlek.

Jag tror att det är viktigt med en tydlig ledare (VD) för exempelvis varje äldreboende, i stället för att dela upp det utifrån antal anställda. Det uppfattar jag är något som ofta föreslås som åtgärd för att skapa rimliga villkor för ledaren. Jag ser att det bara skapar otydlighet och "hus i huset". 

Istället ska det finnas bra stöd som omger VD, exempelvis HR, ekonomi, fastighet, måltider, aktiviteter och kvalitet. Dessa funktioner skapar på så sätt verksamhetens ledningsgrupp.

I en rapport av Linda Corin och Maral Babapour Chafi - Betydelsen av antalet medarbetare per chef blev svaret på frågan om ett rimligt antal medarbetare per chef enkelt - det beror på.  När ett rimligt antal medarbetare ska avgöras behöver en mängd faktorer tas i beaktande så som verksamhetens geografiska spridning, medarbetarnas arbetsuppgifter och stödet som omger chefen.

Det ska också finnas ett antal "Teamledare" i verksamheterna, med mandat att leda och fördela arbetet dygnets alla timmar och som har mandat att säkra upp kvaliteten för de "kunder" verksamheten är till för. 

Det arbetssättet skapar karriärvägar och ger möjligheter för fler att växa in i ett ledarskap för ett av de viktigast ledarjobben i Sverige!

Styrning och ledning ger arbetsgläde

Kontakta mig gärna för dialog om styrning och ledning och hur vilka delar som bör vara på plats. 

Det kom ett mail som började såhär:

Hej igen.

Jag vill bara tacka för igår och säga att jag tycker det är så givande att bara få prata och bolla tankar och idéer med nya kloka människor.

Positiv feedback gör oss alltid gott

Olivia Wigzell,  Generaldirektör, Socialstyrelsen, överlämnade idag den 28 juni ett förslag på en äldreomsorgslag som ska förtydliga äldreomsorgens uppdrag och innehåll, och skapa likvärdig kvalitet i äldreomsorgen i hela landet.

Utredningens förslag på äldreomsorgslag kompletterar socialtjänstlagen vad gäller äldreomsorgen och ska kunna läsas och förstås av till exempel äldre eller anhöriga.

I lagförslaget föreslås mål om att äldreomsorgen ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara hälsofrämjande och stödja funktionsförmåga, samt om att äldreomsorgen ska vara tillgänglig. Något jag tycker redan idag reglerades i Socialtjänstlagen då insatserna för den enskilde skulle utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne.

Förslaget innehåller också bestämmelser om förbättringar gällande samordning, delaktighet och individanpassning, samt förbättringar för anhöriga och andra närstående och krav på att även personer på särskilt boende ska kunna få fast omsorgskontakt. Något som de flesta redan har infört, dock med benämningen kontaktman och inte lika tydligt att det ska följa SOSFS 2011:12. Något som jag välkomnar.

Lagen ska också reglera hur uppföljningen ska ske, både på individnivå, det vill säga kopplat till insatser som beslutats för den äldre, och på kommunens nivå. Viktigt att tydliggöra den egenkontroll som ska finnas redan enligt SOFSF 2011:9

Utredningen föreslår också att en förordning om en nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen, ska kopplas till äldreomsorgslagen. Den ska vara ett stöd och en styrning för kommun och verksamheter i syfte att utveckla kvaliteten och öka likvärdigheten i hela landet. Utredningen har tagit fram en struktur för den nationella kvalitetsordningen och vilka områden den bör omfatta, bland annat en meningsfull tillvaro, individanpassning och tillgänglighet. Viktigt är att också se över de olika benämningar som idag finns och som skapas utifrån utförarnas vilja att vara unika. 

Utredningen lämnar även flera förslag på lagstiftning som syftar till att stärka hälso- och sjukvården i kommunerna och säkra likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. 

Genom att tydliggöra kommuner och regioners respektive ansvar och uppdrag att säkerställa medicinsk kompetens, både i verksamheterna och på ledningsnivå, stärks grunden för deras samverkan kring det gemensamma ansvaret för primärvården.

Något annat som också beskrivs i utredningen är detta med första linjens chefer. Även här gäller det att fundera på deras uppdrag och ansvar. Ska det vara att leda och fördela arbetet i ett omsorgsteam? Eller är det ett ledarskap med personal och budget ansvar? Det sistnämnda kan lätt skapa "hus i huset" och ännu mer olikheter. 

Oliva gav oss en bra sammanfattning enligt nedan 

Syftet:

En god kvalitet på samordnat, tryggt och säkert sätt och med delaktighet. Få stöd och hjälp för att få tillgång till den hälso- och sjukvård man behöver.

Nya mål i lagen:

• Förebyggande perspektiv
• Hälsofrämjande
• Stödja funktionsförmåga
• Tillgänglighet

Andra områden som regleras:

• Samordning
• Individanpassning
• Informationskrav
• Kontinuitet, trygghet och säkerhet
• Individuell planering
• Anhörigstöd
• Ledarskap
• Personal
• Uppföljning
• Bestämmelser om nationella minoriteter
• Nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen

Flyttas från SoL till ÄOL

• Specifika bestämmelser om äldreomsorgen

Förra veckan följde jag UNTs granskning av äldreomsorgen i Uppsala kommun. Den 31 maj kunde vi ta del av hur partierna, om de vinner valet kommer att förändra äldreomsorgen, och som alltid kommer frågan om kontinuitet upp.

Politiker säger sig alltid vilja öka kontinuiteten och minska antal medarbetare som den årsrike möter under ett dygn. En fråga som vi sällan får svar på är hur många medarbetare då politiken anser att den årsrike max ska träffa?

Hittills har jag inte tagit del av någon siffra från någon politiker och därmed vet vi inte hur många medarbetare de anser att en årsrik ska möta under ett dygn.

Hur många medarbetare behövs då för att tillgodose en årsrik med omfattande behov av hemtjänst och sjukvård i hemmet, dygnets alla timmar?

På Seniorval.se kan vi ta del av vad kontinuitet innebär för Ernst som har hjälp 4 gånger om dagen, han behöver träffa 5-9 olika medarbetare på en vecka. Skulle Ernst också behöva sjukvård i hemmet skulle han träffa ytterligare några till. När Ernst också behöver insatser under natten räcker inte 9 medarbetare för att ge Ernst det stöd han behöver för att få sitt behov av hälsa, vård och omsorg tillgodosett.

Alla vet ju att ibland blir vi sjuka, behöver vara hemma för vård av barn och vi vill ju också kunna få ta ut semester. Inom hälsa, vård och omsorgsbranschen behöver dessa medarbetare alltid ersättas.

Så politiker – är det här den personkontinuitet ni vill minska eller är den idag högre i er kommun? Glöm inte då att ange från vad ni vill minska från till vad ni vill uppnå!

Och till sist glöm inte att för några av era årsrika väljare är tidkontinuitet det viktigaste!

I några dagar har vi kunnat följt UNTs granskning av äldreomsorgen i Uppsala kommun. I dagens UNT (läs 31/5-22) kan vi ta del av hur partierna vill förändra äldreomsorgen i Uppsala. Här några av mina följdfrågor på politikernas vallöften.

Anställa fler

De flesta av dem vill anställa fler under kommande mandatperiod. En följdfråga blir såklart – vilka medarbetare ska anställas?

Idag är utbildad personal en bristvara och därmed behöver verksamheterna anställa outbildade medarbetare. Hur kommer partierna ge verksamheterna ekonomiska möjligheter att ge dessa en bra betald introduktionsperiod av utbildade handledare, enligt Vård- och omsorgscollege riktlinje?

Det i sin tur innebär också att det behövs satsas på att utbilda fler handledare och att det säkras upp att det också finns ekonomiska möjligheter för detta. Kommer det satsas medel så att verksamheterna kommer kunna utbilda fler handledare och att handledare sedan kommer att kunna avsätta tid för detta?

Kontinuitet

En annan politisk förändring som ofta lyfts upp är att de vill öka kontinuiteten och minska antal medarbetare som den årsrike möter under ett dygn. Hur många ser då politiken är maxantalet?

Jag har inte hittills sett någon maxsiffra från politiken på antalet medarbetare som man anser att en årsrik ska möta under ett dygn. Hur många medarbetare behövs för att tillgodose en årsrik med omfattande behov av hemsjukvård dygnets alla timmar?

Det är viktigt att beskriva att med ett behov av stöd flera gånger per dygn, så behöver också den årsrike tillgång till ett multiprofessionellt team av ett större antal medarbetare som kommer morgon, kväll och natt, veckans alla dagar. På Seniorval.se kan ni ta del av vad kontinuitet kan innebära.

Kompetensutveckling

Det är viktigt att politiken ger medel för de arbetsrättsliga krav de ställer på utförare av äldreomsorg i sina förfrågningsunderlag eller uppdragsbeskrivningar. När medarbetare inom hälsa, vård och omsorgsbranschen ska kompetensutvecklas utifrån sin utvecklingsplan, behöver de också ersättas med en fysisk person som ser till att den årsrike får sina beviljade insatser. Ersättaren kostar verksamheten extra förutom utbildningskostnaden. Ofta tas inte detta med i beräkningen av ersättningen per utförd timme alternativt dygnsersättningen. Hur tänker politiken kompensera för det här framöver?

Trygghetsboende

Under de 40 år jag varit verksam inom hälsa, vård och omsorgsbranschen har politikerna till och från haft trygghetsboende som en valfråga de vill satsa på. På 90-talet, efter att ålderdomshemmen försvann, blev benämningen servicelägenheter. Efter ett tag byggdes de om till hyreslägenheter eftersom behovet inte efterfrågades, eller för att boendet blev en omöjlig arbetsmiljö och ett mycket kostsamt äldreboende.

Jag ser att det är dags för politikerna att öppna upp för att otrygghet och social isolering ska vägas in i bedömningen av insatsen särskilt boende (Äldreboende) Högsta förvaltningsdomstolen har ju fastslagit att så ska ske. På så sätt kan årsrika få möjlighet att hyra sin lägenhet på äldreboendet tidigare och ta del av det fina utbud av gemenskap och aktiviteter som erbjuds.

Nationell värdegrund

När medarbetarna ges kunskap och får möjlighet att arbeta utifrån lagar, avtal och riktlinjer kommer den årsrike att få stöd i sin egenvård via ett personcentrerat förhållningssätt av utbildade medarbetare. Det medför att den årsrike kommer få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (Nationell värdegrund - Socialtjänstlagen 5 kap. 4§ första stycket)

Dagens medicin 22/19 kan vi ta del av ett exempel när det övergripande målet för omställningen till God och nära vård sker, och syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar.

Här kommer röntgenmaskinen till den årsrike på äldreboendet när sjuksköterskan vill få svar om det föreligger en fraktur.

Det innebär att den årsrike kan få vara kvar i sitt hem under undersökningen och också där invänta röntgensvaret.

Härryda kommun i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har lyckats med Nära vård och utgå från patientens behov och förutsättningar.