Lagar, avtal och annat kul

Lagar, avtal och annat kul

Behöver ditt team en enkel handledning som tar er fram till Socialstyrelsens kvalitetsdefinition? 

En resa där ni får förklaring på vilka krav och mål er verksamhet ska uppfylla gällande lagar, andra föreskrifter samt beslut.

Med min föreläsning – Lagar, avtal och annat kul, tar jag dem med på en resa genom det som styr exempelvis äldreomsorgen och omsätter det till exempel i vardagen.  

Jag har lyckats samla på mig en hel del under mina 40 år i branschen, både som medarbetare, chef och ledare, processansvarig samt som egen företagare.

I onsdags (6/9) var det äntligen dags att möta studerande på YH utbildning till specialistundersköterskor med inriktning hälsa och rehabilitering här i Uppsala. Ett uppdrag som jag är så glad och stolt över och som dessutom gör att jag får möta engagerade och kompetenta undersköterskor. 

Här ett litet axplock från utvärderingar:

  • Alla skulle behövt höra det här som jobbar inom vården, till och med alla chefer på arbetsplatsen
  • Du pratar lättsamt så det blir intressant. Vill veta mer om lagar och regler
  • Mina kollegor hade verkligen behövt en föreläsning med dig.
  • Du gör mig nyfiken på det tunga ämnet lagar och regler.

 

En debattartikel om tickande bomb!

En debattartikel om tickande bomb!

Samtidigt som behovet ökar är bristerna inom äldreomsorgen oacceptabla, skriver Ehsan Nasari, Eva Thalén och Rigmor Stenmark i ett debattinlägg i Uppsala nya tidning den 28 augusti.

Istället för att prata om oacceptabla brister, vänd det och prata om att äldreomsorgen ständigt måste arbeta med förbättringsarbete enligt SOSFS 2011:9. Det positiva andan ger bättre förutsättningar för kvalitetsutveckling i verksamheterna och ett gemensamt ansvarstagande.

Debattörerna skriver att det i socialtjänstlagen står att omsorg av äldre ska inriktas på ett värdigt liv och välbefinnande. Debattörerna efterfrågar ny lagstiftning medan jag hävdar att det inte är problemet.

Problemet är bristen på kunskap om hur lagar, författningar och politiska beslut ska omsättas. En kunskap som tappats bort i dagens introduktion och i strävan att efterlikna det privata näringslivet. Egenkontroll av produktionen saknas ofta samt förståelse för vad som styr och påverkar är låg i alla led, från politiken till vårdbiträdet.

Resurser läggs på administration istället för produktionen, något som inte sker i näringslivet. Utan en fungerande produktionen går ett företag i konkurs. I Uppsala finns idag förfrågningsunderlag för både hemtjänst och äldreboende, som är framtagna och beslutade av politiker och som är det som ska genomföras. Hur ofta sker egenkontroll av dessa avtal både gällande egen regi och utförare? 

Ett annat fenomen som kostar pengar är att ständigt uppfinna hjulet själva och lägga resurser på administration, istället för att använda det material samt utbildningar som tas fram av socialstyrelsen, kunskapsguiden, vårdhandboken med flera.

Slutligen tar debattörerna upp behovet av samverkan exempelvis med Regionen för att stärka det förebyggandet arbetet. Här håller jag med om att förbättringar gällande att samverka för att nå den Nära vården behövs. Förhoppningsvis utan fler utredningar med ökad administration, utan i stället genom möten mellan medarbetare i första linjen.

En dialog som bygger på snabb återkoppling när något avviker,  att skapa en enkelhet att nå varandra över utförargränser med frågan om vad som hänt. Att göra avvikelsehanteringen enklare utan hinder och byråkratisk krångel. Det ska vara lätt att göra rätt. Vi alltid ställer frågan- Hur gagnar det jag gör produktionen?

Då hjälps vi åt med att prioritera äldreomsorgen, vi har inte råd att satsa på fler händer på tangenter utan dessa ska vara på dem vi är till för! Jag är öppen för dialog om lagar, avtal och annat kul med så att vi tillsammans prioriterar. Hör gärna av er, Ehsan Nasari, kommunalråd (C) Eva Thalén,ledamot (C), äldrenämnden och Rigmor Stenmark, ersättare (C), äldrenämnden

Är du i rätt affär?

Är du i rätt affär?

ICA koncernen har ett flertal olika nivåer på sina affärer. Närmaste affären för mig är ICA Maxi,  med ett bredd utbud på de flesta varor du kan behöva i det dagliga. Från blommor, kläder, elektronik till matvaror och godis. Vid stugan finns den lokala handlaren med sin närbutik och ett lite mindre utbud, fortfarande brett men få av varje sort. Elektroniken saknas men blommor kan jag köpa.

Vill jag köpa en dator kommer jag göra det i en annan affär än hos den lokala handlaren eller ICA Maxi. De har ju tydligt visat att detta saknas i sitt utbud.

Medarbetarna kommer säkert hjälpa mig och förklara att jag får gå till en annan typ av affär samt beskriva var jag närmast kan hitta den. Jag, i min tur, skulle nog nöja mig med detta. Skulle jag ändå propsa på att de ska ta fram en dator, för att jag minsann har rätt och att jag sett det i deras sortiment, skulle nog deras svar bli - Är du i verkligen i rätt affär!

Vad vill jag med ovanstående resonemang? 

Jo det händer ofta att medarbetare inom hälsa, vård och omsorg vänder ut och in på sig för att leverera ”varor” (tjänster) som inte finns i deras utbud. Inom branschen finns ju också olika nivåerna som inom ICA koncernen. Vi har vårdcentral, hemtjänst, specialistklinik, äldreboende, rehabcenter, HVB, socialpsykiatri, BUP med mera. 

Det är då viktigt att vi är tydliga mot våra ”kunder” med vad de kan förvänta sig oss, samt att vi i introduktionen av nya medarbetare tydliggör vårt utbud. 

Då kan också medarbetare säga ifrån när efterfrågan inte stämmer överens med vårt ”utbud” (tjänst)- Är du i rätt affär?

Nolltolerans och slumpmässig drogtest

Nolltolerans och slumpmässig drogtest

Några av mina söner är verksamma på olika nivåer inom läkemedelsbranschen och där är det självklart att följa upp drog och alkoholpolicyn slumpmässigt för alla. Att arbeta med de produkter de gör medför ju en risk för att bruka droger som framställs eller att göra misstag drogpåverkad. I båda fallen kan resultatet bli katastrofalt och leda till att produkter får kasseras eller återtas från köparen. Det ger minus i intäkter, ökade omkostnader och att förtroendekapitalet naggas i kanten.

När jag läser ovan undrar jag såklart, vad är skillnaden för min bransch – hälsa, vård och omsorg? Här finns också tillgänglighet på droger med katastrofala följder. Resultatet blir ju även här att förtroendekapitalet naggas i kanten, att fel behandling ges med ökade kostnader alternativt att den får göras om då insatsen uteblivit.

I min bransch får ju också den nyanställda ta del av drog och alkoholpolicy och förväntas följa den. Nolltolerans råder och checkas endast upp vid misstanke om att den inte följs och oftast har ju då missbruket gått väldigt långt. I stället för att vi möjliggör tidig upptäckt med stora möjligheter till rehabilitering.

Ska bli spännande att följa Eskilstuna kommun som i Dagens samhälle beskriver att de önskar drogtesta sina medarbetare för att bekämpa drogmarknaden.

En ”groda” som gör allt möjligt

En ”groda” som gör allt möjligt

Är så imponerad av Kristin på Ekbolanda gård som med engagemang och glädje driver sin gård utanför Uppsala.

Hon har förutom sin huvudsysselsättning att föda upp kor ett café och butik på sin gård. Öppet varje torsdag till söndag under sommarperioden. Här kan du köpa presenter, köpa gofika och äta dig mätt på hamburgare.

Kristin möter alla med ett leende och för att hinna med har hon fått anställa två. Vilket driv, jobb och entusiasm denna unga företagare besitter.

Hon är verkligen som min ”groda” i visionen som gör allt möjligt och visar vägen för andra unga entreprenörer. Att tro på sin dröm, jobba hårt och inte ge upp, då gör man skillnad.

Följ henne på Facebook gärna och har du vägarna förbi, ta en gofika och njut på den välskötta gården.

Varför det är bra att involvera

Varför det är bra att involvera

När någon flyttar in på ett äldreboende med kognitiv svikt kan omsorgskontakt och legitimerad personal få vetskap om vem som är den årsrikes ställföreträdare/godman genom beslutet/beställningen från biståndshandläggaren. 

I och med inflyttningen upprättas en genomförandeplan och vårdplan i samverkan med den årsrike samt dennes ställföreträdare. Vid händelser av vikt, när något avviker från  överenskommelsen, ska detta dokumenteras och ställföreträdare informeras.

I UNT kunde vi ta del av en dotters besvikelse över oklippta naglar och ostädad toalett. När nagelvård inte kan utföras ska ställföreträdande självklart informeras om händelsen. Dottern beskriver i artikeln att hennes mamma alltid varit noga med detta, vilket innebär att när hennes mamma inte vill klippa sina naglar är det en händelse av vikt. Alltså något som avviker från överenskommelsen i genomförandeplanen och som omgående skulle ha informerats ställföreträdaren. 

I detta fall antar jag att ställföreträdare är någon av döttrarna, som skulle ha kontaktats för dialog om lösning. Att förekomma är mycket bättre än att förekommas!

Att involvera närstående när det är svårt att få tillåtelse att stödja den årsrike i sin omsorg är klokt. Tillsammans gör vi skillnad och skapar trygghet.

Jag kommer gärna och handleder verksamheter i SOSFS 2011:9 samt utbildar medarbetarna i ”lagar, avtal och annat kul”, så det blir lätt att göra rätt. 

 

Jag föreläser och handleder gärna om:

Lagar, avtal och annat kul - en resa i de författningar som styr oss inom branschen

 

SOSFS 2011:9 - hur vi på ett enkelt sätt kan omsätta den i handling som skapar arbetsglädje.

Omsorgskontakt-fördjupning i uppdraget som styrs av författningar

Styrning och ledning- vikten av att ha tydliga ramar där ansvar och befogenheter är tydliggjorda

Målstyrning- varför det är viktigt att veta vart vi ska - en fördjupning i verksamhetsplaneringens syfte och mål