Blev lite konfunderad utifrån en debattartikel i Dagens Samhälle den 8 april, utifrån att initiativtagarna till Stockholms sjukvårdsupprop menar att deras avvikelsesystem är mycket bristfälligt, med en stor underrapportering  och att det inte löser vårdens problem! Upprinnelsen är att en regionpolitiker försökt avfärda kritik mot sparkrav i verksamheten med att personalen ska skriva avvikelserapporter, vilket debattörerna ser är verklighetsfrånvänt.

Jag kan förstå deras frustration, samtidigt som det också skrämmer mig. Hur ska verksamhetens kunna utvecklas och säkras om det är som de skriver i artikeln, att ledningssystemet är bristfälligt. De beskriver en utbredd underrapportering och när en avvikelserapport väl skrivs får det ofta minimala konsekvenser, vilket i längden har skadat personalens förtroende för systemet.

Tanken och syftet med ett ledningssystem är ju att det ska användas till att leda, planera, kontrollera, följa upp, utvärdera och på sikt förbättra verksamheten. Ledningssystem ska också användas som ett verktyg för att förebygga händelser, samt skapa större värde och nytta för till exempel den enskilde individen.

Om vi inte utvecklar och säkrar verksamheten genom att uppmärksamma och hantera det som avviker i verksamheten, hur ska vi då säkra att vi gör rätt saker? Syftet med avvikelser och ett kvalitetsledningssystem är ju att i slutändan skapa större nytta och värde för dem vi är till för – den enskilde individen. Att då inte, som chef och ledare, aktivt uppmuntra och återkoppla avvikelser, minimerar möjligheterna att skapa större värde och nytta för våra patienter. Det minimerar också utvecklingsarbetet mot att verksamheten håller hög kvalitet, vilket är viktigt för samhället i stort. Att verksamheter som vården bedrivs kostnadseffektivt, med rätt prioriteringar och mål påverkar oss alla.

Så ett tips är att säkra att verksamheterna har ett Ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket de är skyldiga till enligt lag och att följa upp det kontinuerligt.

Det är inte okej att underrapportera avvikelser och att minimalt åtgärda dessa.

Det kom ett mail från en av mina uppdragsgivare med feedback på en rapport jag lämnade till uppdragsgivaren efter slutfört uppdrag. Orden i mailet gjorde mig så glad, och de positiva orden fick mig att le och gjorde verkligen min dag då och fortfarande blir jag så nöjd över mig själv när jag läser omdömet:

Tack för en mkt välskriven och intressant rapport och ett väl genomfört arbete! //Erik

Det finns ju studier som visar att positiva feedback ökar effektiviteten, utvecklingen, lärandet och återhämtningen hos individen. Och jag kan bara hålla med. 

Så till er alla - glöm inte att ge din kollega positiv feedback - ingen som jag vet tackar nej till det :)

God fortsättning på det nya året och dags för verksamhetsplan 2021, med mål och aktiviteter som är kända och kommunicerade i verksamheten

Att inte ha tydliga och kommunicerade mål bidrar till att arbetsglädje eller kundnöjdhet inte är på topp. Det blir som för Alice i underlandet, ingen vet vart de ska, då målet är otydligt och kanske gör alla då olika vägval.

Visst har du hamnat i situationer där du känt att du inte kunnat beskriva tydligt för kunden vilket uppdrag du har, att kundens förväntningar känts svåra att tillgodose, vilket i sig inneburit att du inte kunnat göra kunden nöjd.

Du har kanske också hamnat i diskussioner med dina kollegor om vilken tjänst ni har fått uppdraget att leverera. Kanske du till och med har hamnat i situationer där dina kollegor inte levererar enligt det uppdrag ni fått, och som fått till följd att du fått dra ett för stort lass.

Troligtvis kommer vi att försöka göra våra kunder nöjda. Ibland försöker vi till och med överträffa kundens förväntningar med påföljd ökade kostnader för vår arbetsgivare och kunder som kanske ändå inte blir nöjda. 

Det här en fälla jag ser händer ofta inom hälsa, vård- och omsorgsbranschen, med följd en budget som aldrig är i balans.

Jag vet att det är viktigt att definiera, kommunicera och dokumentera vad vi inom branschen menar med olika begrepp. Exempelvis teamsmöte; vad är syftet, vad ska det innehålla, hur länge och hur ofta. 

Bara då kan vi ha samma förväntan på vad forumet ska leda till, och när vi är alla känner till definitionerna går det också att arbeta enligt uppsatta mål. 

Behöver ditt företag hjälp i arbetet med att fastställa mål och definitioner? Kontakta mig så diskuterar vi vidare...

(Bilden är från filmen om Kvalitet, mål och ledningssytem)

Grodan i min logga symboliserar väldigt mycket för mig men framför allt - att allt är möjligt. 2020 har verkligen varit ett år som prövat oss alla och där vi fått tänka om och tänka nytt.

För mig och Janne har det varit ett märkligt år, där vi har fått omvärdera både arbetssätt och människor. Då har våra värderingar och gemensamma Ramverk gett oss stabilitet och handlingsutrymme, som underlättat anpassningen och skapat stora möjligheter.

Nu ser vi, Janne och jag, fram emot att fortsätta utveckla oss 2021 – ett år där allt är möjligt.

Till Er alla från mig och Janne

God jul och ett gott nytt och utvecklande 2021

För soffexperter utan kunskap är allt enkelt. Med kunskap inser man svårigheter men kan oftast komma till en nivå där man kan behärska uppgiften. Det blir dock aldrig lika enkelt som det var utan kunskap.

Utredaren Barbro Westerholm (L) lämnade den 27 november över ett förslag till Socialdepartementet om att hon ser att det i socialtjänstlagen ska införas ett krav om att äldre med hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. 

Det ska ge trygghet och kontinuitet för alla inblandade samt en mer individanpassad omsorg, menar hon. Detta är inte ett enkelt uppdrag, då det handlar om kvalificerade uppgifter där man ofta arbetar ensam och under tidspress, säger Barbro. Hon föreslår därför i förslaget att Omsorgskontakten ska ha yrkestiteln undersköterska. Alternativet som jag skulle föreslå är att uppdraget endast kan innehas av medarbetare som uppfyller kraven för ett Vård och Omsorgscollege diplom.

Förslaget kommer att förtydliga Socialtjänstlagen där jag redan idag tolkar in att det finns krav på att den enskilde har en utsedd Omsorgskontakt som följer upp att den enskilde får den service, vård och omsorg den har rätt till.

Jag välkomnar Barbros förslag och tycker också om hennes benämning – Omsorgskontakt. Den är mer könsneutralt än den benämning som oftast används idag nämligen – kontaktman.

Förslaget att införa fast omsorgskontakt föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget att den fasta omsorgskontakten ska vara undersköterska föreslås träda i kraft den 1 januari 2030.