I Dagens Nyheter tar jag del av att regeringen nu lägger fram förslag till en ny lag som ska säkra att inga patienter ska kunna tränga sig före i kön till offentligt finansierad vård. Detta efter att frågan varit föremål för två statliga utredningar. Syftet är att vård ska ges efter behov, enligt lagförslaget.

Vad är det som gör att regeringen inte istället funderar på vad det beror på att vi egna företagare behöver se till att vi ”lagas” snabbt och åter kan vara ute i produktion. Detta istället för att vänta vårdgarantins 3 månader utan att kunna producera.

Min man har varit verksam i det som ofta benämns som gröna näringen. När och om en av de viktiga maskinerna (läs traktor) för producenten står stilla, beställs service och är snabbt producenten tillhanda, reservdelar flygs över världen och oftast inom ett 1 dygn producerar maskinen igen! Även på helgdagar!

Jämför detta med vårdgarantins 3 månader!! 3 månader med en produktion som står helt stilla och vår regering undrar varför näringsidkare behöver möjligheten till” snabb” service av sina ”maskiner”.

Vansinne ekonomiskt, men också ett enormt onödigt lidande!

I Dagens samhälle debatt den 28 april 2022 skriver Ann-Sofie Edin, Susanne Gaje och Barbro Westerholm (L) att de vill att hemtjänstens uppdrag bör utökas till att ge basal vård också till omsorgstagarens katt, så länge omsorgstagaren bor kvar hemma och har stor glädje av sitt djur.

Jag förstår som husdjursägare mycket väl hur mycket djuret betyder för oss och ger oss glädje i vardagen. Dock vill jag ändå ställa frågan om husdjurens omsorg verkligen är en uppgift för utbildad vård och omsorgspersonal. 

Om vi flyttar gränser som i detta fall, att utbildad vård och omsorgspersonal ska ombesörja djurens omsorg, kommer då frågan om vilka djur som ska omfattas och som skingrar den enskildes ensamhet. 

Det finns flera sorters tamdjur i våra hem exempelvis ormar, spindlar, fiskar, tamgrisar, illrar med flera. Ska dessas vård och omsorg också vara en insats för hemtjänsten i de fall där den enskilde inte har förmågan att klara detta? 

När djuret inte får rätt omsorg och far illa under den period hemtjänsten inte är på plats, eller när katten skapar osämja på äldreboendet för att flera årsrika anser att det är deras katt och att den ska bo i deras lägenhet. Vems ansvar är det då att hantera detta dilemma? Ska hemtjänsten utökas för att säkerställa djurets väl och ve i framtiden? 

Är det inte bättre att se över möjligheten att få stöd via RUT så att den enskilde kan få stöd för sitt djurs omvårdnad av rätt utbildad personal - djurskötare.

I språkkrönikan i DN läser jag att vi människor är funtade på så vis att vi suger åt oss av återkoppling – såväl positiv som negativ. Men att det är inte så enkelt som att känslan bara har med själva orden att göra. I livet utanför skärmen är kroppsspråket högst involverat i hur vi uppfattar responsen.

Mitt första ledaruppdrag 1989 var som Chefsarbetarapeut och där uppmuntrade en rehabassistent mitt team att ge varandra positiv kritik ofta. Och effekten blev som i artikeln - nivån i teamet höjdes markant och arbetsglädjen var på topp.

Så gör som min groda och rehabassistenten - ge varandra hejarop ofta, så höjer ni nivån och bidrar till en bättre arbetsmiljö. Du blir ju inte bättre, för att du gör någon sämre! 

Och Kom ihåg att allt är möjlig, slå dövörat till när du hör någon skalla något annat :)

Igår den 6 april hade jag äran att få berätta om Sigtunas måltidsprojekt i Ätups första webbinarium. Ett webbinarium som fick fin respons och där totalt deltog 117 personer under sändningen. Förutom Sigtuna berättade också Boxholm och Ödeshög om sin satsning på mat och måltider.

Ätup förmedlar forskning och kunskap för starkare seniorer och minskad undernäring genom ett digitalt kunskapslyft för medarbetare som arbetar med mat och måltider i omsorgen om äldre som bor på landets Äldreboenden. 

Läser i Dagens Medicin om att få vattna blommor ökar välmåendet hos äldre på boenden.

För att må bra behöver vi känna oss delaktiga i ett sammanhang som är begripligt och meningsfullt - KASAM som står för känsla av sammanhang.

I sitt egna hem, oavsett om det är lägenheten i det ordinära boendet eller i det särskilda boendet, ska vi självklart få vara aktivt medskapande i våra dagliga aktiviteter - den Nära vården.

Omsorgskontakten (kontaktmannen) har en avgörande och viktig uppgift att skapa delaktighet för den årsrike när hen behöver hälsa, vård och omsorg. Omsorgskontakten har i den nära vården uppgiften att involvera och stödja den årsrike genom ett  proaktivt och hälsofrämjande förhållningssätt. Till stöd har Omsorgskontakten det multiprofessionella teamet.

Såklart ska den årsrike vara involverad i skötseln  av blommorna i sin egen lägenhet och i sitt närområde.

Vilken otrolig utveckling som skett inom hörhjälpmedelsbranschen sedan jag för 30 år stoppade in den första hörapparaten i mitt öra.

Igår fredag, justerades ljudet på mina nya uppladdningsbara hörhjälpmedel tillsammans med Elin påeartech. Framåt innebär det att jag kommer att spara på miljön då mina hörapparater tillsammans förbrukat nästan 4 batterier i veckan.

Du som är verksam inom hälsa vård och omsorg har du koll och kunskap om hörapparater? Kan du knepen för att checka om batteriet tagit slut, rengöra insatsen, filter inte är igensatt eller byta filter?

För som texten på bilden säger, är ju livet värt att höra och det är du inom hälsa, vård och omsorg som skapar den förutsättningen! Då gör du skillnad.

Trevlig helg!